Nathalie

Har jobbat hela helgen och idag är jag ledig såå skönt har massor att göra i veckan så det är skönt att vila upp sig inför veckan.

Hörs en annan dag :)

Sitter och plugga, känns inte som jag gör annat.. På fredag har jag som sagt prov och vill så gärna klara det men just nu känns det som att jag bara blandar ihop allt :(. Jobbar ikväll, imorgon från 14 och måndag kväll så jag har inte så mycket tid till att plugga sen på tisdag är det skola och på onsdag ska jag jobba 8-16 sen e jag ledig torsdag och sen på fredag så är det prov, shit alltså hur ska detta gå..... jaja vi fårse, ska göra mitt bästa.. nä nu drar jag till jobbet, hörs en annan dag kanske inte fören till nästa helg...

Kram

Cabernet Sauvignon och Merlot:

Dessa två blåa druvsorter odlar man oftast tillsammans och blandar med varandra. Merlot är oftast tillsatt i Cabernet Sauvignon för att det ska bli lättare att drika, Merlot  ger en mjukare och fylligare smak. Cabernet Sauvignon är oftast tillsatt i Merlot för att ge mera tanniner, syra och aromatisk frukt. Den klassiska regionen för en sådan blandning är Bordeaux. förekommer även i Nya Världen men står inte på  ettiketten.

Cabernet Sauvignon: Ger viner med mycket syra, tanniner och mycket aromatiska toner. Smak av frukter så som svartavinbär, svarta körsbär och vegetala toner så som mint, ceder, peppar. Man använder oftast ek för att lagra ett premium vin för att få mjuka tanniner och även ge den smak av rökighet, vanilj, kaffe. 
Druvan kan inte mogna i ett kallt klimat. Cabernet Sauvignong är ett vin som är bra att lagra pga av den höga syran och mycket tanniner.

Merlot: Ger viner som inte är lika aromatiska, mindre intensitet i smaken och mindre tanniner och syra än Cabernet Sauvigning men oftas fylligare och mer alkohol. Man delar in smakerna i två gruppen beroende på hur mogna druvorna är. Varma klimat ger oftast smak av svarta bär, svarta plommon, svarta körsbär, fylligt med medium till låg syra, hög alkohol och medium tanniner som är rätt snälla. I kallare klimat får man smaken av röda frukter så som jordgubb, plommon och några vegetala toner (ceder) och lite mera tanniner och syra. Dom bästa Merlot vinerna lagras på ek och får då en kryddigsmak av vanilj, kaffe.

Bordeaux är det klassiska stället för dessa druvor. och regionerna där floderna Garonne och Dordogne möts i Frankrike.
Delar av Kalifornien, Napa Valley och Sonoma har bra förhålladen för dessa druvor.

Lite kort om dessa druvor :)

Källförteckning:
Wineas and Spirits-looking behind the label, gäller för dom öviga texterna här nedan oxå.

Chardonnay:

Är en vit druva som kan odlas i kalla Chablis i Frankrike till varma Californien. Den fruktiga smaken avgörs var den odlas.
I kalla regioner så som Chablis kan druvan ge smaker så som gröna frukter (äpple, päron) med citrus och ibland vegetala toner (gurka). I varma regioner får smaken mer av ekotiska frukter, persika, banan, ananas och även mango och fikon. Många av dom här smakerna förknippas med Chardonnay druvan men kommer inte från själva druvan utan från vinmaknings teknologi och när man får smaker som smörigt, krämigt, karamell så är det malolaktiskjäsning som oftas används för att får syran ibalans och bli mjukare. Smaker som vanilj, rostat kommer från ek-faten.
 
Pinot Noir:

Är en blå druva som är lite svår att ha och göra med när det gäller att hitta rätt klimat men väldigt lätt att dricka ;).
Har lite till meduim tanniner. Är det för varmt blir vinerna syltiga och förlorar  sin delikata smak. Blir det för kallt kan inte druvorna mogna och vinet får en vegetal smak. I några få regioner har man hittat rätt balans och man får då viner med smak av röda frukter ( jordgubb, körsbär och en hint av vegetala toner och animaliska. De klassiska regionerna för Pinot Noir är i Bourgogne i Frankrike. Dom har till och med fått sig en egen appellation Borgogne AC och det är ett vin som ska vara medel fylligt och en balans med röda frukter, lite tanniner, medel till hög syra. Viner från inviduella vingårdar så som Pommard, Beaune och Gevrey-Chambertin ger ofta mer intensitet, komplexitet och längd speciellt dom från Premier Cru vingårdar i byarna. Grand Cru röd Burgundies så som Le Chambertin som är det kraftfullaste, lång livade och komplexaste Pinot Noir vin i hela världen och har ett högt pris pga kvaliten och ovanligheten.

Nya Zeland visar sig vara rivaler till Borgogne och deras Pinot Noir. Nya Zelands Pinot Noir är fylligare och har lägre syra och mer intensiv frukt. Kryddighet balanserar den röda frukten så som jordgubb och körsbär. Marlborough och Centrala Otago gör dom mognaste och intensivaste Pinot Noir i Nya Zeland.


Ja det var lite om dom två druvsorterna imorgon tror jag att det blir 2-3 till fårse vad jag hinner, har suttit 1 timme med detta, nu ska jag glo på TV. Sen ska jag jobba hela helgen ända fram tills på tisdag för då är det skola :).

Godnatt

Vinodling:

Vingårdarna ligger mellan 30 och 50 bredgraden från ekvatorn. För vingården är läget viktigt man kan få helt olika viner pågrund av ljusexponeringen och om det är en sluttning eller ej, hur nära vattnet den ligger och hur klimatet är, vad det är för jordmån m.m.

Olika klimat:
Kontinentalt klimat: långa, kalla vintrar och mycket varma sommrar.
Medelhavsklimat: långa och varma sommrar, hastiga väder omslag, mild vinter och vår.
Kustklimat: milda vintrar, tidig vår ( risk för frost), mild till varm sommar, lång och ofta varm höst.

Hur blir vinerna beroende på klimatet:

Svalt klimat:
Lägre alkoholhalt, mindre fyllighet, torrare vin, friskare syra, mindre fyllighet men mer intensiv och aromatisk frukt något stramare tanniner.

Varmt klimat:
Fylligare, högre alkoholhalt, fruktigare och något sötare vin, mjukare syra, mer mogen frukt och mjuka till måttliga tanniner.


Vinframställning:

Metoderna skiljer sig åt beroende på vilket vin som ska göras.

Viitvin:

Sortering av druvor

Pressning
- idag är man mer skonsam när man pressar med pressar och får då en renare och elegantare must.

Kallurlakning
- ner kylning för att undvika oxídation.

Sedimentering av must
- man klara vitvinsmusten från fasta partiklar.

Jäst
- antingen naturlig jäst eller odlad jäst.

Val av jäsningskärl
- ståltankar, cementtankar eller ekfat/ektankar.

Alkoholjäsning

Malolaktisk jäsning
- ger en smörig och lite kolalik karaktär åt vinet.

Lagring
För att ge vinet en mogen karaktär och låta tanninerna rundas av. Lagringstid 6-18 månader.

Batonnage
- Man rör upp vinets jästfällning i faten under lagring. Vanilgt för Chardonnay. Berikar vinets doft, smak och struktur.


Jag hoppas att ni förstår något av det jag skrivit ihop här men det är inte det bästa men bara för min egen skull. Sägs att man lär sig mer av att skriva ner saker en att läsa men det är nog bara från person till person :). Kommer nog slänga upp ett till vininlägg imorgon, nu ska jag slappa framför Tvn

Härlig promenad i solen, skönt att vara ledig. Har massor att ta tag i  nu till veckan, ska bara se till att få det gjort också :).

Hoppas ni har haft en skön söndag.